Den 12 april åkte ett liten gäng från Linköping ner till Marghita, en liten stad i Rumänien ca 6 mil från ungerska gränsen. Där fick vi under en vecka se det arbete, som Lars och Barbro Gustavsson har byggt upp. EFI Fadder heter insamlingsstiftelsen i Sverige, som stöder organisationen FCE i Rumänien, vilken har som målsättning att hjälpa övergivna barn och ungdomar till en framtid!
Under denna vecka fick vi vara med och hjälpa till med det som behövdes, det vi kunde och ville hjälpa till med. Jonas och Patrik fick sätta igång och anlägga en ny gräsmatta framför volontärshuset. Carin och Helena var med och sorterade kläder och hjälpte till i Dagcentret. Ulla hjälpte till att sortera kläder och klippa hår. Morgan hjälpte till där elproblem fanns och jag själv hjälpte till med datorer och att installera skrivare. Det fanns redan ett volontärsgäng på plats och de höll på att tvätta och skrapa två hus, som organisationen har, för att kommande gäng skulle måla husen. Alla volontärer som var där hade något de kunde bidra med, allt från matlagningen till fixa med hus och datorer, och allt där emellan.
Det var härligt att komma ner och se det arbete som byggts upp och kunna hjälpa till med det jag kan. När det berättas om EFI Fadder förstår man inte hur stort arbetet är just nu. Det överrumplade mig lite och det var bra att de har en tavla som visar de ställen EFI Fadder arbetar på. Många av husen de har, är svenska gula trähus, så det är lätt att hitta dem. Vi fick se de olika verksamheterna. Det var bl a ett Dagcenter för funktionshindrade ungdomar, After school, som hjälper barnen med läxhjälp, samarbete med ett statligt vårdboende för vuxna med funktionshinder och en depå där de bland annat har kläder för utdelning.
Jag hade inga direkta förväntningar när jag åkte , men blev ändå överrumplad av arbetet som finns! Redan när vi kom dit sent (ett på natten!) blev vi välkomnade av Lars och Barbro. Dagen efter träffade vi det volontärsgäng som fanns och fick en rundvisning av anläggningen. Det jag möttes av var öppna och välkomnade händer och jag kände mig hemma! Den känslan fortsatte under de dagar vi var där och blev bara starkare, så jag förstår att barnen och ungdomarna som kommer dit känner sig hemma. Genom att möta barnen och ungdomarna som fanns i någon av verksamheterna, kunde jag se en glädje i deras ögon och jag förstod att arbetet som EFI Fadder gör är viktigt! Att se hur Gud fått använda Lars och Barbro, samt flera personer, att bygga upp denna organisation som hjälper de hjälplösa, det värmer mitt hjärta och tron på en god, hjälpsam Gud förstärks!
Nu när du har läst detta kanske du funderar ”Hur kan jag hjälpa till?”. Det går att göra på flera olika sätt. Förutom att du kan åka dit som volontär, som jag gjorde, går det också att bli fadder och regelbundet stödja EFI Fadders arbete. Men framför allt kan du vara med i bön för arbetet! Du hittar fler sätt på EFI Fadders hemsida (https://demo.efifadder.se/hjalpa-till/).
Det var tråkigt att lämna Marghita, men denna gång var det bestämt en vecka. Från att kommit till försommaren, kom vi tillbaka till vad som kändes som vinter. Detta var min första gång, som jag åkte dit, men jag vet att det inte var den sista gången!
Robert ”Wobban” Karlsson
