Roffes blogg

Rolf Gustavsson, bloggar här om sina upplevelser från förberedelserna i Värnamo med bygget av det nya familjehemmet i Marghita, som kallas ”Nya Poiana” eller ”Kvadraten”. Äntligen var det dags att åka till Marghita i byggteam 12 – 26 september!

Hej alla EFI are !

Det hela började i Mars månad och  många minns säkert första arbetsdagen i Kärda en trappa upp. Jag tror att samtliga undrade hur vi skulle få ner blocken, men med facit i hand vet vi att det ordnade Erikssons på skroten mycket bra.

Det blev ett både intensivt och spännande projekt, mycket skulle ordnas, material skulle vara på plats varje dag helst kapat och färdigt. När tiden inte räckte till blev det lite si och så med det. En ny fas i projektet inleddes då alla företag skulle kontaktas. Hur får man med dem på ett projekt de inte har en aning om? Ju fler som anammade ”Kvadraten” och ville vara delaktiga, desto mindre fjärilar i magen och till slut var allt i hamn. Vi hade lyckats med konststycket att tigga ihop allt material till ett nytt familjehem på 340 kvadrat! Nu väntade vi på transporten med allt material till Marghita. Bilarna lastades och dokument skrevs ut. Efteråt kändes allt helt tomt (jaha de va dä dä),men som tur är repar man sig rätt fort.

Nu börjar längtan efter att allt skall komma igång, grunden, uppstomning av blocken bjälklager mer väggblock och tak. Äntligen är det min tur att få komma ner till Marghita!

Vilken känsla att stå framför huset och begrunda att allt har gått enligt den plan man byggt upp inom sig! Nu gäller det att få så mycket gjort som det bara går, men hur prioriterar man allt som finns att göra?

Jag och Peter-Jörgen blev ett arbetslag med uppgift att få golvvärmen på plats samt alla mellanväggar. Arnold Yngvesson och Kjell Persson har fått förtroendet att klä väggarna med osb. Vilket teamwork! Så får Kjell-Göran Johansson och Ingvar Emanuelsson en tuff lott, svetten lackar på båda två i solgasset, men de sätter masoniten mellan takstolarna utan några som helst problem. Lite otur att det gick så fort för nu vankas det nya arbetsuppgifter som att plasta och glesa innertak. Även här lyckas de med att göra färdigt hela övervåningen. TOPPEN!

Ja, ja, något mer om Kjell o Arnold borde jag väl nämna. Enligt Kjell själv har han aldrig varit med på bygge tidigare mer än att han langat en o annan rörstump, städat, kapat ved och så vidare. Mot denna bakgrund kan man bara imponeras av hans uppvisning i konsten att bygga.

Så var det då denne smidige, spänstige munlädersvasse Arnold, en klippa på att måtta o såga osb!  Hur i hela världen stod Peter Jörgen ut med alla kommandon jag tilldelade honom dessa två veckor? Han rände som en jojo upp o ned i trappan, en flitig lagkompis.

Sven-Eric E muckar mest i det tysta utan att ha fått någon kamrattilldelning, för han hade helt enkelt glömt att beställa en. Ja, ja, han var nog lika glad för det!

Nu äntligen kunde tempot börja sjunka till normal nivå efter allt förarbete o service med framtagning av material.

Tänk så förnöjd Svenne kan vara med ett lass isolering!

Nu är det slut på friden. Två killar med slangar, dosor, och kablar har anlänt och borren ryker genom väggarna, så att spånen yr! Det visar sig att sista veckan blir turbo.”

Är inte mellanväggen färdig än?” ” Glesa här så vi kan komma vidare!” Vilka är då de här lugna yrvädren? Jo Roger Lönn och Reinhold Axelsson.

Lena Svensson Anita Emanuelsson, Lisbeth från Habo och Svennes Maggan vad skriver man om er? Fyra brudar som inte bara står vid spisen, nej när det bjudes tillfälle åkte målaroverallen på. Tur att vi jobbade så hårt annars undrar jag om inte midjemåttet sett annorlunda ut.

En stor kram på er alla! Roffe

PS. Vad hände egentligen på dessa två veckor? Jo, golvvärmen lagd, mellanväggar satta,  osb- skivor på plats, och även plast och glespanelen i taket, all el på övervåningen är klar. Mycket är isolerat. Man kan inte annat än vara supernöjd med dessa två veckor!